Category:Uncategorized

Patrik har just öppnat en burk Felix gulasch som han äter kall. Det ligger smulor av okokt pasta på golvet och på hans fötter. Mynningen på konservburken är en liten träffyta för den som vill ha lite extra tuggmotstånd i sin soppa.

Året är 2023. Det är den sista dagen i oktober och solen har just gått ner. Det har gått 8 månader, 24 dagar och sju timmar sedan det stod helt klart för varje tänkande och kännande människa att parlamenten hade fallit, universiteten hade upplösts och inga ny domar skulle fällas. Det var inte längre vanlig tid som förflöt runt deras kroppar. Allt hade omkulkastats, även känslan av nuet. De liberala demokratins institutioner, de sociala, de vars yta var i tegel, fanns helt enkelt inte längre. Coronan förändrade allt.

Han torkar sig runt munnen med ett rektangulärt ark knottrigt, grått papper han försiktigt rivit av från rullen toalettpapper han plockat från värdeskåpet. skåpet hade han lyckats göra nästan helt omöjligt att hitta, längs in i en garderob. Över det var han särskilt stolt. När bruket i Lilla Edet brann hade Patrik gradvis slutat reta arbetskamraterna för deras panikinköp av toalettpapper. Nu kretsade hela hans liv kring att till varje pris skydda stålskåpet i garderoben och dess innehåll.

Take 1